saken da aktuella informationen, alternativt via att explicit hanfora informationen at kallor sasom verkar otillrackliga, vilket stode at att varsko lasaren ifall informationens ursprung. Kika samtalsidan forut mer fakt.
Bland do arter saso anvander erotisk reproduktion befinner sig saken dar sexuella attraktionen (eller erotis dragnin ) attraktionen mo andra medlempulering eller for erotiska aktiviteter.
Atskillig hypoteser galland evolutionsteorin foreslar att somlig sarskilda egenskaper hos organismer ( sekundara sexuella egenskaper ratten ino pafaglar, storleken villi hornen it hjortar, saken da sexuella hud it primater; volymen utav brosten eller storleken ratio- svaga kvinnors hofter, muskelmassa hos karlar. ), som skulle foranleda sexuell dragning, ager valts ut itu evolutionen darfor att eskalera risken for fortplantnin tillsammans saken dar lampligaste partnern.
Foljaktligen skulle flertal populara attraktioner, som broststorlek alternativt en kvinnas laga karleksforbindelse emella midja och hoft, framfo motsvara sexuella preferenser darfor sarskilda kulturella egenskaper.
OBS Den narvarand artikeln presenterar teorier sam vetenskapliga uppgifter om morfologiska, sunda, olfaktoriska egenskaper etc. saso orsakar sexuell attraktion emella kreatur. De specifika neurobiologiska processerna sasom utfor det genomforbar att identifier det motsatta konet presenteras i artikeln erotisk bojelse. Do neurobiologiska processerna som ligger at faste forut sexuella preferenser pro somliga egenskaper hos partnerna alternativt sta markli specifika partners presenteras i artikeln erotisk foredra.
Allman internminn
Syntesen itu pro ha tillgangliga uppgifte tyder villi att dom flesta kreatur ar biologiskt organiserade stav heteroseksuell samla. Beroende villi kannetecknen hos kanda neurobiologiska kretsar verkar kemisk kommunikation befinna den mest lampliga pro flyttning itu signaler som utloser erotisk dragnin.
Neurobiologiska kretsar utav samlag
Nya vetenskapliga studier visar att den allmanna neuroanatomiska organisationen itu icke-primata daggdjur befinner sig sarskil utformad forut heterosexuell sampulering. Enkelt uttryckt finns det tre stora forkopplade neurobiologiska kretsar, kontrollerade fran hormoner
I enlighet me denna organisation befinner si det i daggdjur luktkretsarna som verkar finnas de mest lampliga sta nedarv bearbetning utav signaler sasom utloser erotisk dragning.
Organisation av sensoriska ordna
Studien itu skilda sensoriska https://kissbrides.com/sv/asianbeautydating-recension/ system antyder att blott kemisk kommunikation tydligen befinner sig saken da mest lampliga darfor att sprida signaler relaterade mo erotis attraktion.
Nago kemisk molekyl kan rentav hava specifika fysikaliska sam kemiska egenskaper, saso skiljer sig mycket av de tusentals andra kemiska molekyler som finns i miljon. Kemisk samfardsel finns kungen alla nivaer ino nagon organism inom cellen, mellan celler, emella vavnader samt organ. Darutover kan kemiska molekyler flyktig syntetiseras, emitteras sam detekteras fran en organism. Hos daggdjur kan flera sensoriska organ ( tunga, Grueneberg ganglion, septalorgan etc.) patraffa kemiska molekyler. Men det befinner sig olfaktoriskt epitel sam speciellt det vomeronasala organet saso verkar specifikt organiserat for att processa do kemiska signaler saso utloser erotisk dragning.
Jamfort tillsammans somatisk stimulering utgor det somatosensoriska systemet bruten manga typer bruten receptorer ( mekanoreceptorer, nociceptorer, termoreceptorer osv.) Sasom finns inom huden, inalvorna, musklerna sam senorna i kroppen. Mo diskrepans av sensoriska system dar receptorer finns inom sensoriska organ, befinner sig olika somatosensoriska receptorer utspridda i hela kroppen. Dessa receptorer mojliggor detektering it skadliga stimuli, temperatur, stretch, press, vibrationer alternativt beroring. Kungen denna grad marker vi att ingen it dessa receptorer kan existera specifika forut nagon sexuell tecke. Var beroring med kroppen aktiverar somatosensoriska receptorer, oavsett forsavit kontakten befinner si sexuell alternativt ick. Det finns pa grund av inga elementara somatosensoriska signaler sasom ar specifika forut reproduktivt beteende. Det finns fast a specifika kopplingar mellan penis / kittlaren sam beloningssystemet, saso utloser sexuella reflexer och inducerar otaliga sexuella lardomar. Skad det somatosensoriska systemet verkar ej existera organiserat darfor at dryfta signaler som utloser erotis dragnin.
Saken dar visionen ar en biff sensorisk kanal bland hominider. Flera teorier har for den skull spekulerat ino att visuella signaler kan klaffa sasom specifika signaler darfor att utlosa erotisk attraktion. Skada det visuella systemets funktionella egenskaper verkar inte existera lampliga for process itu medfodda signaler om erotisk dragnin. Sakforhallande befinner sig att fotonerna sasom utgor elektromagnetisk stralning och skinande ar energipartiklar. Do kan sarskiljas a varandra genom sin vaglangd emellan 10 3 samt 10 ?14 meter. Dom sensoriska synstrukturerna befinner sig receptorerna (3 typer utav kottar och 1 typ it stavar ) hos dom neurosensoriska cellerna inom nathinnan som detekterar fotoner tillsammans ett vaglangd mellan 400 samt 700 nm. Torsk kungen dessa egenskaper, i basta rattssak inom dagsljus, kan uteslutande tre grundlaggande visuella signaler detekteras. Darjamte, saken dar anatomiska nivan, visas saken da ick ino gnagare kopplingar emella visuella strukturer och nervceller ino hypotalamus sasom styr hormonellt reproduktionssystem ( neuroner at GnRH / LHRH). Itu dessa skal befinner si det osannolikt att det finns en nedarv grundlaggand synli signal forsavitt avelsbeteende. Likva kan det vara genomforbart att detaljerad information, extraherad fran process fran elementara visuella stimuli, kan rulla saso nagon medfodd tecken. Denna atgard, aven om den befinner si otroli darfor dess inneboende komplexitet, kan aga rum ino dom associerande kortikala delarna utav det visuella systemet.
Ino omstandighet mo horseln ar horselns sensoriska strukturer sensoriska harepitelceller inom snackans spiralorgan, saso kanner itu rorelser orsakade bruten molekylara vibrationer i luft alternativt divateoxi. Molekylara vibrationer har inte specifika konsegenskaper, odla det kan uppenbarligen ick vara ett nedarvd grundlaggande horsel tecke som utloser erotisk dragnin. Dartill upptrader saken dar anatomiska nivan ick ino gnagaranslutningar emella horselstrukturerna samt nervcellerna i hypotalamus saso styr hormonellt reproduktionssystem ( neuroner mot GnRH / LHRH). Sa smaningom kan det finnas till genomforbart att detaljerad information, extraherad a bearbetning utav elementara horselstimuli inom associerande kortikala regioner, kan klaffa sasom nago nedarvd signal. Andock undersokning tillsamman gnagare indikerar att det nog icke finns nagra medfodda horsel sexuella signaler, varken hos honan alternativ hos hanen.
Sammanfattningsvis ino saken dar aktuell kunskapslaget blott luktsystemet inom moderkaksdju verkar specifikt organiseras for att processa annorlunda typer utav medfodda signaler sasom kan utlosa sexuell dragnin.
Signaler saso utloser erotis attraktionskraft
I strec tillsammans saken dar biologiska organisationen bruten sensoriska ordn har undersoknin visat vikten it olika fakt (kon, alder, endokrin stallning, genotyp, etc.) som formedlas itu kemiska molekyler och deras betydels inom erotisk attraktionskraft.
Andra signaler, sasom ej ar kemiska och som det pro ha ar svart att faststalla forsavitt de befinner sig medfodda alternativt forvarvade, lirar likas ett roll i sexuell attraktionskraft. Dessa signaler, saso relaterar till erotis dimorfism sam precopulatory beteenden ( hyllning visar ), befinner si